27 maj, Cáparra, 20 km

Utmattade efter att ha försökt rimma på Carcaboso, vacklade vi i säng. I morse började vi med att gå genom ett öppet och pastoralt landskap med många kor, och en och annan tjur. Så småningom tog vi av och kom in i ett ovanligt vackert och idylliskt landskap. Vi gick på en stig som inte använts av motorfordon. När det avsnittet tog slut gick vi på en romersk väg, som också tjänat som Cañada Real, dvs en väg där man drev boskap i stor skala från i sommarbete i norra Spanien till vinterbete i syd. I flera km löpte en ca 50 m bred "väg" mellan stengärdsgårdar. Så småningom, när vi båda var ganska trött och längtade efter en paus, kom vi fram till Cáparra. Det är lämningarna efter en romersk stad, vara enda existensberättigande låg i att staden låg på Via de la Plata. Det enda som egentligen står kvar nu är en triumfbåge med fyra öppningar. Dessutom pågår arkeologiska utgrävningar som visar att denna "landsortsstad" hade alla de romerska attributen, forum, tre tempel, curia, termer och amfiteater.
I Cáparra blev vi upphämtade av ägaren till hostalet där vi ska sova i natt. Det ligger vid en huvudväg i nowhere, långt från byn Jarrilla.
Vi träffade nya pilgrimer på hostalet, ett spanskt par, en irländare med dansk fru, en fransman, en tysk, en sydkorean och en holländska. In alles var vi 10 pilgrimer. Det verkar komma att bli fler på caminon. I väntan på middagen kl 21 gick vi till själva byn Jarilla, som låg ca 3 km bort i en bergsluttning. Det var en mycket liten by och en fin promenad.

Dagens limerick:
I ödsliga hålan Jarilla,
Man hör bara åsnorna skria.
Men ser de en häst,
Då blir det fest!
Då utbrister de: Haderia!